04 - Hästhälsa

Hästens näringsbehov

2007-07-28 22:31 #0 av: AnnaLundin

Våra hästar behöver energi, proteiner, mineraler och vitaminer för att över huvud taget kunna fungera. När vi dessutom kräver att de ska prestera är det ännu mer viktigt att täcka deras näringsbehov. Men Hur stort är deras behov och vad är det som avgör detta?

 

ENERGI

När vi pratar om energi i hästfoder använder vi oss av enheten MJ (MegaJoule). (för våra egna energibehov pratar vi oftast om kalorier - det är två olika enheter för energi) Man delar upp behovet i underhållsbehov och tillägg för träning, dräktighet, digivning och tillväxt, där tillägget brukar anges i procent. (Mer om detta senare)

Underhållsbehovet är det behov hästen har när den inte utför något arbete alls och när hullet är lagom, dvs att den inte behöver varken öka eller minska i vikt. Underhållsbehovet är olika för olika typer av hästar och man brukar generalisera genom att dela upp hästarna i fölnande grupper:

  1. Kallblodiga hästar och oförädlade ponnyer - hit räknas våra ponnytravare
  2. Varmblodiga hästar (halvblod, travhästar etc) och kallblodstravare
  3. Fullblodshästar

Grupp 1 består av de hästar som har lägst energibehov, grupp 2 har ca 5% högre energibehov än grupp 1 och grupp 3 ungefär 10% högre behov än grupp 1. Men även inom dessa grupper kan energibehovet variera en hel del och vissa individer faller långt utanför de "normala" behoven - de behov som de flesta hästar i samma storlek, inom samma grupp klarar sig bra på.

Underhållsbehovet varierar också med väderlek och temperatur, där kall, fuktig och blåsig väderlek gör att behovet ökar, framförallt hos hästar med lågt hull. En cm underhudsfett isolerar hästen lika mycket som ca 3 cm vinterpäls. Och generellt sett har hingstar 10% högre behov än ston och valacker.

Exempel:
De flesta A-ponnyer som används inom travet väger mellan 200-250 kg och de flesta B-ponnyerna mellan 250-300 kg, några mindre än så och de största ännu mer. Men för enkelhetens skull så använder vi de här viktintervallen som exempel. (har man en häst som har övervikt eller underhull så ska man räkna efter hästens normalvikt)

Underhållsbehov enligt tabeller för A-ponnyer är 27-32 MJ och för B-ponnyer 32-36 MJ.

PROTEIN

Protein är framförallt musklernas byggstenar. (utan proteiner blir det inga muskler, hur mycket man än tränar hästen.)
Hästens behov av protein anges som "gram smältbart råprotein per MJ" ( g smb.rp/MJ ). OM ma har ett proteinrikt grovfoder så kan behovet överskridas utan att det påverkar hästen negativt. Däremot kan behovet inte underskridas under någon längre tid utan att det påverkar hästen negativt. Detta gäller främst avelshästar, växande unghästar och unga hästar i träning, men därmed inte sagt att vuxna hästar klarar sig bra med proteinunderskott.

Den vuxna hästens normalbehov av protein är 6 g smältbart råprotein/MJ.

Exempel Underhållsbehovet för A-ponnyer är 162-192 g smb.rp och för B-ponnyer 192-216 g.

TILLÄGG FÖR ARBETE

Energibehovet ökar med det arbete hästen utför. Hur mycket extra energi som behövs beror på hur länge, hur ofta, hur mycket och hur hårt hästen får arbeta. Det är svårt att göra en bra definition på arbetsintensitet, men här är ett försök till uppdelning:

 

Lätt arbete

lätta arbetspass, långsamträning, longering, promenadridning, nybörjarlektioner

Energitillägg utöver underhållsbehov
 25%

Medelhårt arbete

längre, intensivare träningspass, ridlektioner på högre nivå, rid- och körträning i terräng eller i längre arbetspass

Energitillägg utöver underhållsbehov 50%

Hårt arbete

hårda krävande träningspass, mer än tre lektionstimmar, intervallträning, terrängträning, jordbruks eller skogsarbete

Energitillägg utöver underhållsbehov 75%

Mycket hårt arbete, högpresterande hästar

intensiva träningspass, intensiv terrängträning, krävande jordbruks- och skogsarbete

Energitillägg utöver underhållsbehov 100%

Kom ihåg att inte överskatta det arbete hästen utför!

Detaljerad beskrivning av energitillägg pga arbete, för Dig som vill räkna mer noggrant:

Rid och körträning:

  • Skritt: +0,2 MJ/100 kg kroppsvikt och 10 minuter
  • Trav- och galopparbete: +1,3 MJ/100 kg kroppsvikt och 10 minuter

Trav- och galopparbete

  • Träning med snabbjobb flera ggr/vecka: +11-16 MJ/100 kg kroppsvikt

Endast långsamträning, genomsnitt/dag:

  • skritt:  +0,2 MJ/100 kg kroppsvikt och km
  • långsam trav/galopp : +0,4 MJ/100 kg kroppsvikt och km

Behovet räknas på en veckas genomsnittligt arbete, med 1-2 vilodagar och hästen bör få samma fodermängder varje dag, oavsett om det är vilodag eller träning den dagen, för att slippa tarmflorerubbningar.

Ett grundkrav är att hästen ska få tillräckligt mycket energi för att villigt kunna utföra sitt arbete och bibehålla sitt hull.

Protein

Proteinbehovet vid arbete, utöver underhållsbehovet, är 6 g smb.rp/MJ arbetstillägg.

Exempel De allra flesta av våra tävlande ponnytravare går nog in under "medelhårt arbete", vilket gör att deras arbetstillägg är ca 50%. Det innebär att totalbehov för tränande A-ponnyer är ca 40-48 MJ och 240-288 g smb.rp och för B-ponnyer 48-54 MJ och 288-312 g smb.rp.

Tillägg för kallt klimat

En vuxen oklippt häst (utan täcke) på underhållsfoderstat, som tillbringar större delen av dygnet utomhus och som är acklimatiserad till kallt vinterklimat, behöver ett energitillägg på 2,7% av underhållsbehovet per oC som temperaturen går under -15oC. Tillägg av protein: 6 g/extra MJ. 

MINERALER och VITAMINER - en liten inblick

Kalcium bygger upp skelettet och behövs för muskelarbete.
Underhållsbehov: kat A 8-10 g, kat B 10-12 g
Behov vid lätt träning: kat A 11-13 g, kat B 13-15 g

Fosfor är viktigt för uppbyggnad av skelettet och för energiomsättning i cellerna.
Underhållsbehov: kat A 6-8 g, kat B 7-9 g
Behov vid lätt träning: kat A 8-10 g, kat B 10-12 g

Magnesium är en aktivator för ett flertal enzymer och är nödvändigt för muskelarbetet.
Underhållsbehov: kat A 3-4 g, kat B 4-5 g
Behov vid lätt träning: kat A 4-5 g, kat B 5-6 g

De rekommenderade behoven av ovan nämnda mineraler kan överskridas utan att det påverkar hästen negativt, särskilt om grovfodert är mineralrikt.
Behoven kan inte underskridas under längre perioder utan att det påverkar hästen negativt.

Det är också viktigt med rätt balans mellan dessa mineralämnen. Ca/P-kvoten bör ligga runt 1,4 och Ca/Mg-kvoten runt 2,7.

Natrium är en viktig elektrolyt som reglerar syra/bas-balansen och det osmotiska trycket. Tillförsel sker via salt. Saltsten rekommenderas, riktigt hårt arbetande hästar kan behöva extra salttillskott via fodret.

Kalium är en viktig elektrolyt, som (liksom Natrium) reglerar syra/bas-balansen och det ingår även i enzymer som reglerar energi- och fosforomsättningen i cellerna. Våra grovfoderslag innehåller oftast stora mängder kalium, så brister förekommer knappast hos häst med välbalanserad foderstat.

Mikromineraler såsom t.ex järn, koppar, mangan, zink, kobolt och jod finns oftast i tillräcklig mängd i välbalanserade foderstater.
Selen behöver man dock oftast tillföra eftersom Sveriges jordar är selenfattiga. Selen och E-vitamin förstärker varandra och kan till viss del ersätta varandra. Alla svenska mineralblandningar och kraftfoderblandningar är selenberikade av detta skäl.

Fettlösliga vitaminer - A, D och E-vitamin kan lagras i kroppen under en relativt lång tid.

Vattenlösliga vitaminer - främst vitamin B1, B2 och Biotin kan inte lagras i kroppen utan överskott följer med urinen ut. Dessa vitaminer alstras av mikroberna i hästens tarm så normalt sett ska de inte behöva tillföras.

Källa: "Utfodringsrekommendationer för häst" och dess föregångare "Hästen näringsbehov och fodermedel" (båda utgivna av SLU)

Relaterade länkar

 

Av: Anna.Lundin

Datum för publicering

  • 2007-07-28
Anmäl
2007-07-28 22:41 #1 av: AnnaLundin

Jag vill bara än en gång påpeka att de värden som nämns i denna artikel är "medelvärden" som gäller för "medelhästen". Behoven kan, precis som det står nämnt i början av artikeln, variera mellan individer.

De värden som nämns används som utgångsvärden och hjälpmedel när man räknar ut foderstat till sin häst. Man får dock ALDRIG lita till 100% på dessa riktvärden, utan man MÅSTE alltid titta på sin häst och se hur den reagerar på foderstaten. Tappar hästen hull så får den för lite mat, blir den fet så får den för mycket mat - oavsett vad tabellvärdena säjer!

En artikel om hur man gör när man räknar ut foderstater kommer framöver!

Anmäl
2007-07-30 11:49 #2 av: PippiL

Jätte bra skrivet. Ser fram emot nästa artikel. Glad

Anmäl
2007-10-12 13:46 #3 av: AnnaLundin

putt

Anmäl
2007-10-13 02:16 #4 av: Mixie

Gotlandsrussen är inte kallblod =)

Anmäl
2007-10-13 02:56 #5 av: Jagz

man kan säga att Gotlandrussen räknas till kallblod, faktiskt.

Anmäl
2007-10-13 02:58 #6 av: AnnaLundin

Gotlandsrussen räknas som "oförädlade ponnyer". som ingår i samma grupp som kallbloden.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.