# Sorg, hur gör ni? Author: Reva Har ni nånsin drabbats av en STOR sorg nån gång? Över att någon dött eller nått annat? Hur har ni gjort för att komma över det? Jag tror inte det finns nått speciellt sätt det är väl upp till en själv..det är svårt att glömma när något har hänt.. ## Comment 1 Author: FridaSimonsson Jag är väldigt käsnlig.. Jag brukar försöka varai Jespers stall för att tänka på annat.. Sen brukar jag vara med kompisar, just för att tänka på annat.. Annars sitter jag mest och försöker tänka på annat.. På alla minnen med den avlidne... Kan erkänna, de har tagit upp till 1 år att gå vidare från Sheriffen, och har inte riktigt gått vidare änn u ## Comment 2 Author: divansson Är också ganska känslig.. Har varit med om att förlora tre underbara hästar utöver det vanliga.. men de har de bra där de är nu, man får tänka så. och att de inte lider mer i alla fall.. Det går över eftersom.. Man ska bara fortsätta som vanligt, och inte gå och skylla på sig själv, att det var sitt eget fel. Tänk inte så mycket å kommerdu över det snabbare.. Den avlidne finns ju alltid kvar endå.. Fasst innom dig. ## Comment 3 Author: Ilding226 Att förlora en nära och älskad vän är det svåraste om finns. Förlorade mitt russ förra året. Har fortfarande drömmar om honom. Det _TAR_ tid, men man _ska_ låta det ta den tid det tar. Man ska inte tränga bort det utan hellre tänka på allt bra och allt roligt man gjort ihop. Jag har tänkt och tänkt och gråtit och det hjälper lite. Jag kommer alltid att sakna och känna sorg när jag tänker på honom men även glädje. Att glädjas åt alla stunder vi haft tillsammans. Han var min absolut bästa vän och jag kommer aldrig hitta någon som honom eller någon som kan ta hans plats men jag är öppen och har nu köpt mig en unghingst. Han kan inte ta Ildings plats men han har redan fått en speciell plats i mitt hjärta. R.I.P Ilding //Erika ## Comment 4 Author: Reva okej..det var intressant att läsa..stackare :'/ Jag förlorade mitt russ i förrgår och såret är så gott som nytt i mig :''/ Det kommer nog ta väldigt lång tid att komma över det..:''( ## Comment 5 Author: MagganS-B Livet är bara sånt......både för djur och människor. En del av dom går det bara lite snabbare för, genom olyckor, sjukdomar m.m. Det känns jobbigt, man är jätteledsen, men efter ett tag börjar man tänka på allt kul man hade, inte bara det tråkiga. Det är vad vi måste göra, minnas det som var kul, annars blir det jättetungt, och man kan ändå inte få människan eller djuret tillbaka. Jag har varit tvungen att ta bort flera hundar, katter och fem russ p.g.a. ålder, det är heller inte kul, allrahelst mitt första russ som jag hade i nästan 30 år..... ## Comment 6 Author: _smile_ När tattoo gick bort så blev jag jättelessen! Vi har han nergrävd hemma,.. Han dog förra sommaren., Men jag har inte kunnat gå till den platsen än! Jag är jättekänslig med sånt här! första året kunde jag inte enns höra hans namn innan jag började gråta Och jag kunde inte se kort på han. inte kolla på alla hanns vinnarfilmer, kunde inte enns höra vissa låtar! Detta har vart det värsta jag har vart med om! Jag har aldrig gråtit så mycket för nån eller nått annat., Han va inte bara en häst! Han va en kompis! han var stallets stjärna och han som visade upp vårat stall! Han var världens snällaste och goaste hingst! Han låg i våra knän och sov! Han va den bästa i mitt liv! :''''''''(  **R.I.P Tattoo! Saknar dej mäst!** ## Comment 7 Author: AnnaLundin Du måste tillåta dig att sörja och vara ledsen. Gråt så mycket du behöver och lite till! Hur lång tid det tar är individuellt. Man vänjer sig aldrig vid att förlora sina bästa vänner, oavsett om de är två- eller fyrbenta. Däremot så lär man sig hur man ska hantera det när man varit med om det några gånger. Själv har jag varit med om det alldeles för många gånger... ## Comment 8 Author: sensationen det är svårt... alla sörjer vi på olika sätt.. jag jobbar nog mera för att det gör så ont att bara sitta och tänka. ## Comment 9 Author: Reva joo precis..med tiden bleknar det en aning, men det kommer jag aldrig att komma över tror jag, men man får hoppas på det bästa.. det bästa är ju att försöka hålla sig sysselsatt och inte gå hemma och inte göra nånting, för det är då man tänker som mest :/ ## Comment 10 Author: AnnaLundin #9 - För mig har det varit bra att ha andra hästar att lägga energin på, för att inte fastna i de ledsna tankebanorna. Man sviker ju inte den man förlorat bara för att man låter en annan häst ta dess plats i stallet. I hjärtat har de fortfarande varsin egen plats... ## Comment 11 Author: Reva 10# Så sant så.. det är ju tur att jag har Kalle Och Reva, hade jag inte haft dom vet jag inte hur det hade blivit med hästsporten..hade nog slutat, men som sagt, jag överger aldrig Reva eller Kalle, har hafft dem sen jag var 5-6 år så dom är en del av mig, även om Curre också var det :'/ ## Comment 12 Author: Jessika87 Michelle GRÅÅÅÅT så mkt du bara orkar, de e bra attgråta, då mår man bra sen, o du vet att du får ringa mig o komma ut till oss när du vill ## Comment 13 Author: Turnado Jag saknar min Effi jätte mycket och hoppas att hon kommer tillbaka till Emelie snart igen. Men det kan ju inte bara gå frammåt ## Comment 14 Author: Jagz \# 13 Söt. ## Comment 15 Author: MicaelLindblom #13 sööööt håller med #14