# Skolarbete
Author: FridaSimonsson

Jag skrev ett arbete i svenskan med tema sorg.  
Jag blev faktiskt väldigt nöjd och min lärare inklusive några i min klass började gråta ;)  
Tänkte dela med mig till er, kommentera den gärna.. :)

Sorg

Ordet sorg betyder saknad och smärta efter en kär vän, bekymmer och lidande..  
För oss alla levande individer är sorg en känsla, en känsla som vi alla någon gång i livet får uppleva.  
Alla uttrycker sin sorg på helt olika sätt, vissa gråter, andra drar sig tillbaka,  osv.  
Det är ju olika per person.  
Själv har jag fått uppleva sorgen många gånger nu när jag blivit äldre, när man var yngre så förstod man ju ingenting, ibland önskar jag faktiskt att man fortfarande var så ovetande.  
Man förstod ju inte vad som skedde, alla var ledsna och där stod jag mitt i allt.  
Det värsta minnet av alla var när min morfar dog..  
Min fråga löd då så här; Vem ska ta hans pengar?  
Min ena bror Niklas blev ju svin arg och frågade mig hur jag kunde undra en sådann sak nu liksom?  
Men jag fattade ju inte vad som hade hänt.  
Vi kan starta på min färd genom min sorg nu när jag blivit äldre och förstår mer.  
7/7 -06 klockan är 19.00 och jag får ett telefonsamtal från Jesper R Nilsson, tränaren jag jobbar för här i Boden.  
Paniken i hans röst utstrålade en rädsla i min kropp och även i mitt hjärta..  
Hans ord ekar fortfarande i mitt huvud.  
\- Frida, du måste åka till Sheriffen nu, han behöver dig..  
Jag minns mest var hur jag svarade honom, hur tårarna föll nerför kinderna och hur pulsen ökade mer och mer för varje minut.  
Svaret jag gav Jesper blev några snyftningar och ett, ja det ska jag Jesper, nu på en gång.  
Varför just min älskade Sheriff Hornline.  
Jag minns hur mina ben bar mig till våran studsmatta, det var där som tårarna strömmade nerför kinderna.  
Jag skrek rätt ut, varför!?  
Jag minns även hur min kompis Bella kom springandes efter och kramade om mig.  
Efter en stund så skjutsade de mig till min älskade häst.  
När jag öppnade stalldörren så stod inte samma Sheriff Hornline där..  
Jag såg ögonen, jag såg hur livsgnistan for ut mer och mer.  
Mina ord till honom innan benen bar mig fram till honom var;  
\- Hej mitt älskade hjärta, säg mig visst klarar vi detta?  
Det var då Sheriffen lyfte huvudet och tittade på mig, han spetsade öronen och blicken blev lite piggare.  
Det var då jag förstod hur mycket jag betydde för denna häst.  
Jag gick fram till honom, grävde in mig i hans man, det var då tårarna strömmade nerför kinderna, min älskade pojke, varför.  
Han buffade på mig, precis som att han ville säga, tack Frida för att du inte svek mig nu.  
Alla som var där säger att när jag kom så började min kära att kämpa.  
Vi kämpade hela natten, men efter ett tag så brast Sheriffens tarm och han fick på samma veva blodförgiftning.  
Jag förstod att slutet var nått..  
Jag stod brevid honom när veterinären sprutade in avlivningsvätskan.  
När han föll ihop så sade jag till honom, Jag älskar dig föralltid min bästa vän!  
Det var då jag kände att min ena halva hade färdats till en helt annan sida av universum, det skar i hela hjärtat och i hela min själ.  
Folk säger efteråt, det var ju bara en häst, vad är det att sörja?  
Mitt svar blir alltid detsamma; Sheriffen var inte bara en häst, han var min bästa vän.  
En flicka som jag känner gjorde en dikt om oss som jag nu ska dela med mig av:  
**_Jag känner en tjej, som lever ett liv._**

**_ Med massor av glädje och stöd. _**

**_Plötsligt en dag, bröt hon ihop._**

**_Hennes älskling sheriffen var död._**

**_Jag såg hennes ögon fyllas med sorg,_**

**_det här var hans sista dag._**

**_Hon höll honom hårt och följde hans steg,_**

**_Tills han tog sitt livs sista andetag._**

**_Den natten, den dagen. Den öförglömda tid._**

**_För henne stod tiden bara still._**

**_Hon satt där och tänkte på alla minnen hon upplevt,_**

**_minnen, då sheriffen fanns till._**

**_Hon grät och hon grät, så olyckligt rädd._**

**_Den sorgen och smärtan hon bar._**

**_Hon insåg att hon aldrig får se han igen,_**

**_så vacker och snäll som han var._**

**_Men flickan jag känner, är innerligt stark,_**

**_hennes stolhet den släpper hon ej._**

**_Minnen och stunder dom två hade haft,_**

**_all den kärlek finns kvar i denna tjej._**

**_Nu tänder hon ett ljus, för honom varje år,_**

**_för att återuppleva deras stunder igen._**

**_Deras minnen tillsammans släpper hon aldrig._**

**_Sheriffen var hennes allra  bästa bästa vän._**

Nu fortsätter historien och vi hade nu en helveckas ledigt från skolan, jag hade planerat att vara hos Jesper och dom i stallet och ha skojj.  
Men det blev inte riktigt som jag tänkt mig.  
29 februari fick jag reda på att våran ena hund hade fått cancer.  
Jag minns paniken då mamma sade det.  
Mina ord blev; Visst går det väll att behandla?, snälla mamma säg att det går.  
Hennes svar blev nej, och mitt hjärta brast..  
Jag kramade om min älskade hund.  
En morgon vaknade jag kallsvettig efter en mardröm om Addes cancer.  
Jag tog honom till min säng och kramade om hans päls.  
Vi slog på en film, och efter den dagen så kan jag aldrig mer se denna film.  
1 Mars så orkade inte våran kämpa något mer, och det visade han verkligen.  
Jag kunde inte följa, det gick inte, jag sade till Adde i telefonen att jag älskade honom och att han var den finaste hunden vi någonsin haft.  
Flickan som gjorde en dikt om mig och Sheriffen gjorde även en uppföljare till mig och Adde.  
  
**_Det fanns en tid då hon såg livet som en lek._**

**_Tiden då allt kändes bra._**

**_Då hon upplevde lyckan, istället för svek,_**

**_det livet hon alltid velat ha._**

**_Plötsligt fick hon uppleva dessa sorgsna dar,_**

**_Hon kunde ej beskriva smärtan med ord.._**

**_Adde som hon hade växt upp med  fanns inte kvar,_**

**_han hade sakta lämnat våran jord._**

**_Bara  sorgsna tårar, och ett  ensamt  brustet hjärta._**

**_Han var en sådan vacker och fridfull hund._**

**_Hon som sällan fick uppleva livets smärta,_**

**_fick tyvärr gå igenom denna svåra stund._**

**_Men han lämnade inte henne ensam,_**

**_utan vakar över henne än._**

**_Älskar man någon så otroligt mycket,_**

**_så sviker man inte sin bästa vän._**

**_Adde han sitter och vakar över dig,_**

**_både kvällar, nätter och dar.._**

**_Han kommer aldrig låta dig få bli sårad igen._**

**_inte så länge du på denna jord finns kvar._**

**_Du lärde honom hur kärlek ska vara._**

**_Så nu försöker han så gått han kan._**

**_Detta kommer adde innerligt att klara,_**

**_han känner att du fortfarande älskar han._**

Efter Addes död så var livet lugnt och fridfullt ett tag, man började sakta bearbeta sorgen.  
En flicka som är 15 år önskar nog att få slippa känna sorg och smärta något mer på flera år.  
Men tyvärr,  det fick förbli ett önske tänkande.  
Datumet blev 15/12 -07 det var morgonen som jag vaknade av att mamma fick ett fruktansvärt telefonsamtal.  
Det var min kusin, min älskade kusin Thomas fanns inte mer.  
Han skoter hade skurit ner och han hade flugit rätt in i ett träd..  
Det som gjorde ont också var att vi träffat Jenny, Thomas tjej samma dag som han gick bort.  
De var så lyckliga, det hade nyss fått sitt andra barn ihop, och det hade blivit en pojke, en pojke som Thomas så länge hade drömt om.  
Jag minns när mamma fick samtalet att jag febrilt sprang till datorn och skulle söka på kuriren och NSD om vad som kunde ha hänt.  
Men det hade inte kommit ut ännu och mamma hade pratat klart i telefonen.  
\- Mamma vad har hänt?, frågade jag henne..  
\- Din kusin Thomas har kört ihjäl sig.  
jag hamnade i chock.  
\- Varför?, inte igen, jag vill inte sade jag för mig själv.  
Det tog två dagar för mig innan jag  grät, innan tårarna rann nerför kinderna.  
Chocken var så stor.  
Jag saknar min kusin.  
Thomas lämnade, släkt, vänner, 3 underbara barn, Jenny och sin familj, mamma pappa, syskon osv.  
  
Jag trodde nu att sorgen skulle ta slut, att inget mer skulle hända..  
Men jag trodde fel, som vanligt.  
  
Dagarna före julafton så fick min fina katt Zorro tillbaka sina urinstenar för 4e gången.  
Jag tjatade på mamma om att vi skulle spola honom igen, hon gick med på det.  
Veterinären gjorde helt fel och återställde inte Zorro.  
I en vecka så låg han mest , åt inget och var allmänt trött..  
På julafton fick jag i honom lite grädde, men något mer åt han inte.  
26e så tog vi ut en veterinär, hon fick ut proppen men hans Njure lade av, den hade fått för mycket medicin och sen hade han ju matstrejkat.  
Zorro var verkligen min favorit katt och vi tydde oss väldigt mycket till varandra.  
  
Nu fick sorgen vara slut.  
Jag ville börja det nya året på ett kanon sätt.  
Det blev nyårsafton och jag var påväg ner till stallet.  
När jag kom in så kollade jag till våra hästar ink Karins, hon är inhyrd hos oss.  
Min favorit av hennes hästar Skrotis låg bara ned.  
Jag fick dra upp henne, jag förstod att det var något som var fel på henne.  
Jag fick upp henne och jag ringde till Karin.  
Hon kom och vi ringde ut veterinären.  
Mamma kom ner i stallet och där satt jag hon och Karin.  
Jag passade på att städa i fikarummet och även i stallet.  
Vid 12 tiden på natten så kom veterinären.  
Jag såg hur hon tittade på Skrotis.  
Jag var så van nu, jag förstod att det inte stod helt rätt till med min älskade.  
Vi kämpade och höll på med Skrotis till 06.00 på morgonen.  
Sedan fick vi gå in och äta och sova.  
Veterinären fick sova över hos oss.  
Dagen efter var inte Skrotis bättre, veterinären gav henne smärtstillande sedan fick jag följa med henne på ett uppdrag.  
Vi kom därifrån ca 21.00 och hon tittade då Skrotis för sista gången, men hon kunde ingenting göra.  
Jag grät floder, jag orkade inget nå mer.  
När Skrotis föll ihop så tog jag hennes huvud och kramade om det.  
Jag berättade hur bra hon skulle få det.  
22.22 så fanns inte Skrotan något mer, och det har berört många..  
1/1 -08, vilken bra start på det nya året.  
  
Det var vår lilla resa genom min sorg.  
Det kommer inte bara tårar när någon dör.  
Jag har fått gråta flera gånger då personer/hästar/djur flyttat.  
När min bästa russtravare åkte till norge så grät jag hur mycket som helst.  
Han var en sån där ponny som gjorde dig så nervös inför lopp, ibland kunde du inte stå på dina egna ben.  
Men när han travade in i mål som etta så släppte allt och man fick gråta ut, av glädje den gången ;)  
Är man känslig så är man : )  
  
Jag känner inte bara sorg när djur och människor dör.  
Jag kan även gråta när någon slår ner mig rätt i jorden.  
Ibland känns det inte änns som jag ska ta mig upp igen.  
Jag blir även frustrerad och ledsen när jag ser hur folk plågar sina djur, då känner jag ilska.

Detta var delen av mitt skriftliga..

Intervju av en anonym person

Hur kan du förklara ordet sorg?  
 Ordet sorg, ja , vad ska man säga, Sorg för mig är när vänner sviker, när kärlek går käpp rätt åt helvete och när en vän dör ,

När kände du sorg senast?

Sorg kände jag senast när jag var kär i en kille , och min kärlek inte blev besvarad utan han snackade skit om mig osv.

Hur bearbetar du din sorg?

för att bearbete min sorg, ja , oftast sitter jag själv, och försöker skriva av mimg problemet, eller så pratar jag med mina vänner

## Comment 1
Author: NatthaBlom

Så fruktansvärt:S lider med dig även om jag inte fått känna samma fruktansvärda känslor som du fått vara med om

## Comment 2
Author: DeniseM

Väldigt fint skrivet, man känner sig berörd, tror alla gör det för alla har någon gång varit med om sorg, ingen kan gå oberörd efter det du skrivit.

Mycket fint skrivet!

## Comment 3
Author: plutten-92

Lider värkligen med dig :S. Jag kommer ihåg när min shettis hade fång och alla sa att hon skulle dö, till och med en hovslagarvetrinär trodde inte att hon skulle klara sig. Jag och pappa grät floder i bilen när vi åkte till skara djursjukhus för att avliva henne.väl framme när vetrinären kolla på henne och runtga hennes hovar, satt jag i väntrummet och läste en artikel om en shettis som hade haft fång och fått hovbensrotation men ändå överlevt, Jag fick hoppet tillbaks och så fort dom kom ut från runtgen krama jag om min lilla bebis och visa pappa artikeln. När vetrinären kom med beskedet att min lilla Salebodas Ida bara hade en lindrig hovbens sänkning blev vi överlyckliga, hon skulle bli bra igen. På vägen hem grät jag också men nu va de glädje tårar. Ida var fortfarande sjuk men några månaders vila så skulle hon bli bra. Vetrinären sa att hon hade aldrig klarat sig om hon inte hade varit så vältränad. tacka vet jag ponnytravet för de.

Ida blev återställd på ca 6månader. Och sen gjorde vi debut på åbytravet den 13maj 2007. vi kom visserligen nästan sist men jag var lika glad för det. Senare under sesongen gjorde vi en rekord sänkning med 3,6 sekunder på axevalla.

Nu är jag för gammal för att få köra shettis men Ida lever kvar i travet tillsammans med sin nya kusk Frida Karlsson

Förlåt Frida att jag snodde din tråd lite hoppas att det inte gjorde något. Lider med dig, men ville lägga in en smula hopp också.

## Comment 4
Author: joooossan

Kan bara säga att jag grät egenom texten, **lider med dej !**

## Comment 5
Author: LouiseOscarsson

Gud va jag grätr när jag lästa allt det här :( påminnde mig om så himla mkt som jag oxå vart med om! :( Hoppas allt är bättre nu! KRAM

## Comment 6
Author: FridaSimonsson

Allting som ni skriver värmer enormt mycket, sorgen är helt enkelt kärlekens pris och jag hoppas att jag får ett bra betyg av denna sanna historia..

Kramar

## Comment 7
Author: SandraErikssonn

jag började oxä gråta, känner igen men själv väldigt mkt i det där... :/   
  
Verkligen bra skrivet!

## Comment 8
Author: Katitzi

verkligen jättefint skrivet, tårarna rann från början till slut. Man känner igen sig i så mycket.

## Comment 9
Author: Majjebus

Jag lider med dig..Jag vet hur det har varit när hästar som man älskat högst på jorden lämnar en ensam kvar ...förra året dog 4 hästar och alla dom hade en stor plats i mitt hjärta och andra har åkt till andra tränare eller liknande ..Sammanlagt så är det 8 stycken som har åkt men finns vid liv som tur är!..Vet på ett ungefär hur de känns!KRAM ...får inte glömma o säga att jag grät genom texten!!

## Comment 10
Author: PromiseMinanMorfeus

Så innerlig text du skrev, den var jättebra, tårarna föll när jag läste det, Mycket bra och verkligt!

## Comment 11
Author: FridaSimonsson

Jag blir jätte glad att ni gillar denna text, jag kan erkänna att det är nog den bästa texten jag någonsin har skrivit ....  
En av våra kamratstödjare i skolan ska läsa den men hon är så rädd att hon ska börja gråta så hon ska läsa den precis innan skoldagen slutar ;)

## Comment 12
Author: FridaSimonsson

Kan även nu tillägga att min önskan om att sorgen skulle ta slut är redan bruten..

Igår så förlorade vi våran älskade rotweiler.

han blev överkörd av ett tåg, då en inhyrd i vårat stall tagit med sina hundar till stallet och struntat fullkomligt i vad min mamma sagt, ena hunden löpte och Bailey följde efter..

Bailey förlorade sitt liv endast 1 år gammal, denna hund har vi fått ha till låns av "himmelriket" i ett år och det tackar vi verkligen för..<3

## Comment 13
Author: Majjebus

Fyyyfan=(=(=(Lider med dig!!

## Comment 14
Author: FridaSimonsson

Kan tillägga att allt gick så fort Bailey och tiken var helt plötsligt borta, mamma pappa och min bror märkte det för sent..

Jag är glad för att jag var på travet när det skedde, hade aldrig klarat av detta..  
Men for hem direkt när jag fått veta detta tragiska..

## Comment 15
Author: FridaSimonsson

\# 13, just nu känns allting hopplöst..

## Comment 16
Author: Majjebus

Förstår dig hur jobbigt det måste vara att inte hinna hämta sig från en sorg förrän nästa kommer![Gr&aring;ter](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cry.gif)

## Comment 17
Author: Rovalds-Zurfa

Lider med dig:(  Jag grät också genom texten:S

## Comment 18
Author: 33miliaa

fyfan förstår dig, väldigt fint skrivit. .

## Comment 19
Author: FridaSimonsson

tack alla, nu väntar man spänt på betyget bara :)

## Comment 20
Author: johanna9

du får ju berätta va du får för betyg sen. av mej hade du fått Mvg. ;) väldit fint skrivet.

## Comment 21
Author: FridaSimonsson

\# 20, det där värmer, tack :)

Ni får betyget så fort jag får veta :)

## Comment 22
Author: [Borttaget]

Jag tycker så synd om dig Frida. Du är så stark som inte brytit ihop ännu efter allt som hänt. Bailey var så jävla fin :/

## Comment 23
Author: Toorpetsgynna

jag lider med dej frida :/ <3

## Comment 24
Author: AliceLusensky

Asså allvarligt!  
Frida jag har läst denna 5-6gånger och jag gråter fortfarande efter en fjärdedel av texten! Fy f\*n va hemskt! Allvarligt, du skriver på ett underbart sätt och du kan värkligen få vem som helst att gråta om man läser texten! Jag AVGUDAR dej, hur du kan skriva om nått så hemskt som har hänt på ett sånt bra sätt! Det är inte många som skulle klara av det, jag kan säga att det hade jag aldrig kunnat att göra. Du är min idol!!

## Comment 25
Author: matildaakerlund

usch, hemskt :(

jätte fint skrivet :)

## Comment 26
Author: SimbaPebbles

Det du skrev nu var väldigt fint skrivet   det fick en att påmina en om sorger man har gått igenom... vad jobbigt du måste haft !!

## Comment 27
Author: johanna9

va fick du på betyg?

## Comment 28
Author: FridaSimonsson

tack för alla super underbara kommentarer, de värmer så i hjärtat när jag läser..

Jag fick ett jätte jätte starkt VG mot MVG =)

Jag har verkligen fått kämpa och ta emot all skit, men jag har gjort det på ett bra sätt och på sådant vis kunnat lära mig att ta hand om problemen..

Nog har jag ibland kännt att jag mest av allt bara velat falla ihop, men då har jag tittat på mina fyrbenta vänner som finns för en , de ljuger inte, de säger inte emot när du snackar med dom, de bara finns där just för dig liksom..

Det är sådana stunder i livet som man förstår var kärleken verkligen är..

/ Tack , Frida