Jag håller med dig Jerker, folk vill börja starta på en gång verkar det som. För min del är det mycket roligare att få följt med på hela vägen med uppfödning, inkörning och träning för att se frukten av arbetet som lagts ner. Okay det tar ett par år men det har jag tyckt vart värt.

Vi har aldrig köpt en färdig ponny. Har sedan 2008 då dottern fyllde 15 år köpt in fyra unghästar (russ), köpte förra året ett föl som vi tycker har bra stam och förutsättningar att bli en bra travare. Tycker det är roligare med unghästar som man kan forma själv. När det gäller svårsålda föl tror jag det beror på priset då vissa kostar mer än en färdig inkörd ponny.

Håller med. Vi har alltid köpt unghästar just för att kunna skapa dem efter vårat sätt att hantera och träna. Förrutom hingsten som vi köpt av en annan anledning än för enbart trav.

 Jag tänker som så. Ett föl som kostar mer än en inkörd har förmodligen en stam som  gör att den betingar ett högre värde än en inkörd med mindre attraktiv stam. Då köper jag hellre fölet som är "oförstört" så att säga. Nu menar jag inte att stammen är allt och absolut inte att det bara är travare som är den bästa av hingstar. En bra stam kan betyda så mycket annat.

Alla föl är ju efter Tyson II numera. Startade i ett lopp 2012 där de var runt 5 Tysonbarn. Verkar som att alla andra hingstars avkommor blir utklassade.

Vi har köpt en färdig en gång och där fick vi börja om från början , så jag köper hellre en grön än en fördärvad äldre

Och hälst ska ponnyn vara färdigtränad också så att man bara kan anmäla ut. Försöker sälja några av mina hästar och det är sååå många som frågar om stoet jag har som haft föl förra året, om hon går snabbt att träna upp… Det gör mig så irriterad för det handlad ju och hästens hälsa och fräschhet också!!!! Visst kan man körs igång henne som tusan och ha redo till start om 4veckor men hur hälsosamt är det i längden?

Ett sto som haft föl måste ha långsam uppträning pga omställningarna i kroppen efter fölning, jag skulle ALDRIG försöka kicka igång ett sto så fort med att starta 1 månad efter igångsättandet. Hoppas du hittar bra köpare till ditt sto som värdesätter hästen först och främst

Håller helt med dig Jerker till 100%. Som fd ponnykusk/tränare & uppfödare är jag riktigt oroad över ponnytravets framtid på flera olika punkter.

*Folk är alldeles för insnöade över russhingstarnas travrekord & även om man startar godkända hingstar så är det precis som om dom måste springa under 1.50 för att vara av intresse. Jag har en gdk hingst rek 1.55 som låg på kulltoppen under hela 90-talet med 3:dje plac i kriteriet men ingen vill använda honom & inte heller köpa föl efter honom verkar det som.

*Jag kan visserligen förstå vissa som vill köpa en färdig häst eftersom många kanske känner sig orutinerade/osäkra på det här med unghästar/inkörning osv men att vana/rutinerade kuskar köper färdiga treåringar är jättetrist. Jag är rädd att detta håller på att bli en trend.

Det finns ingen tjusning med att köra in & forma fram egna hästar till start längre, det tar bara tid & är jobbigt verkar det som. Det är ett slag i magen på oss uppfödare som måste behålla våra föl tills dem blir 2-3år och köra in dem själva sedan annonsera ut dem för 12-15 tusen och ändå får man frågor som: är hästen travreggad, körd på travbanan, klarar den kvaltiden osv….

Detta gör i längden att vi inte kan betäcka & ta fram fler föl eftersom att stallen är fulla av unghästar. Jättetråkigt.

Kanske travklubbarna skulle kunna anordna kurser i inkörning av unghästar eller något? Avelsföreningarna & travklubbarna kanske kan slå ihop sina kloka huvuden?

I slutändan så blir ju travet drabbat om vi uppfödare slutar att ta fram hästar. Jag tror inte att det är så många ponny-travstuterier kvar längre heller.  Det kan man nog räkna på två händer vilka som finns kvar i nuläget.

#9 Så sant, Rebecca. Mycket bra skrivet. Håller med hela vägen.

# 9 Håller med dig Rebecca! Ponnytravfolket numera vill ha hästen inkörd, helst påselad och värmd också. Bara för några år sen kunde jag sälja fölen, en del av dem var t.o.m. tingade redan innan dom var födda. Tjusningen med att hålla på med ponnytrav är väl att få köpa ett föl och fostra det och köra in det om man har möjlighet. En inkörd 3-4-åring med bra stam skulle kosta omkring 50000,- om vi uppfödare skulle få lite betalt för våra utlägg. Nu hör man häpnadsväckande priser på fina hästar med toppenstam som nästan ges bort …..

Vill bara tala om att jag behåller mina 1-årsston ett tag till! Är någon intresserad så får dom ställa sig i kö! Dom är inte billiga OCH har morsstam som presterat både när det gäller trav och exteriör!!

"ponnytravare köpes, max 2000:- med utrustning" annons ur hästfynd ca. 1995, men jag tror den kan gälla än känns det som.

Ja och det där att utrustning ska följa med.. Lite synd om utrustningen ä mera värd  och viktigare än ponnyn. 

av egen erfarenhet så bukar inte alltid utrustningen passa så bra som man får med så man måste iaf köpa nytt

Vad jag har noterat är att det finns många "nya" hästmänniskor inom ponnytravet, alltså människor utan tidigare hästvana.

Där finns föräldrar som hellre köper en färdig häst till sitt barn eftersom dom själva inte har kunskapen att ta fram en tävlingshäst…..ännu.

Dom vill prova sig fram och det tycker jag är jättebra istället för att dom köper en ung, orutinerad (billigare) häst och kanske misslyckas lite i hantering och inkörning och eftersom det inte blev så bra kommer kanske den här hästen att bli till salu igen och som du skriver #6 någon annan med större erfarenhet får då försöka hjälpa hästen att komma tillbaka till det den en gång var ämnad för, 

just att vara till glädje för sina människor och bli älskad för det den är och kanske till och med älska att tävla!

#14 Visst är det bra att nybörjare med oerfarna föräldrar köper redan utbildade ponnys. Det tror jag alla tycker. Det som är mer skrämmande är vad de vill betala. Helst inget alls och gärna en massa grejer som ska följa med. Dessutom ska de helst tillhöra årgångstoppen eller eliten. Och där tycker jag inte heller att en nybörjare ska vara, av säkerhetsskäl.

#14 Att man som nybörjare vill ha en "läromästare" är både sunt och smart. Det är knappast det jag vänder mig emot. Men större delen av svenska ponnytravet är väl inte nybörjare?

När jag började köpte vi en fyraåring som gjort en start som 3 åring, för att jag inte visste hur man körde in och jag ville inte vänta ytterligare år för att börja tävla (Licensen tar ju trots allt mycket tid och är dyr…!). Min Mamma såg mig hellre bakom en häst som kunde lära mig än tvärt om när han trots allt var min första egna ponny.

Ponny nummer två köpte jag 2012, ett föl med "vanlig" travstam - en utmaning. Här kände jag mig betydligt säkrare med körning och hantering av hästar. 

Jag tror helt klart det handlar om hur mycket tid man är villig att lägga ner på "onödiga" (missförstå mig rätt, absolut inte onödigt, men det görs bara en gång) delar hos sin ponny (uppfostran, inkörning osv) när man istället kan få en ponny som har vuxit till sig, är inkörd, har visat att den fixar det här med trav och istället hoppa på härifrån.

Visst ska man kunna få köpa inkörda hästar men då måste man också vara beredd på att betala för dem. Inom ridsporten köper man sällan unghästar men där är de beredda att betala betydligt mer (för en B-ponny) än man inom ponnytravet. Det måste få kosta då man får allt serverat. Är man beredd på att göra det inom ponnytravet?

Många tror att det är som hos varmbloden, det finns hur mycket hästar som helst att köpa, men så är det ju inte…..Dessutom är man van vid hästar, trav, eller t.o.m. tränare, så är det väl perfekt för barnen att köpa ett föl, eller har jag fel?

Jag vill helst ha en "grön", dvs en okvalad och hyfsat nyinkörd. vill dock inte köra in själv då jag känner att jag inte har erfarenheten för det. Därför jag väljer att köpa yngre, inkörda russ istället. :)

Håller med #14, det är bra att en oerfaren förälder inser att barnet ska ha en säker häst.

Själv föredrar jag unghäst eftersom man kan forma dom efter sig själv.

Jag har i och för sig också köpt en gammal häst (russ) till min dotter, men det var för att få en färdig montéhäst. Det köpet blev lyckat och den hästen har vunnit våra hjärtan och är hur underbar som helst.

Har även tagit över en gammal shettis som hon hade att köra och som lillasyster sen tog över som montéhäst. Det var också väldigt lyckat.

Så, som ordspråket säger: Don efter person, stämmer rätt väl in på vilken häst man bör välja.

För mig var det drömmen att få en egen unghäst!!! Drömmen gick i uppfyllelse, jag fick min 1-åring i 15 års present. Jag hade aldrig hanterat unghästar eller kört in förr, men i typisk "Äh, hur svårt kan det vara"-anda som jag har tendens att visa så kördes hästen in med lite ledhjälp här och där av min lillasyster och någon kompis. Det blev häst av han med, han vann Kriteriet och är snabbaste 3-åriga hingst/valacken genom tiderna än idag 😉

Man kan aldrig allting och man lär sig genom att prova. Är man inte rädd att fråga och vågar, så går det bra ändå. Jag skulle aldrig köpa en inkörd ponny idag.

Däremot var min unghäst inte min första häst och jag hade inte köpt en unghäst som första häst/barnponny. Men det är en jättekul grej att prova att ha när man är lite äldre, har lite mer kött på benen och vill utvecklas.

Vi har köpt unghästar eller fött upp själva. Men då har vi ju vana sedan många år.
När jag skulle ha en läroponny till sonen, så ville han ha en egen som inte vi hållit på med och mina var ju redan snabba och pigga, så då köpte vi ett sexårigt sto som var inkörd och sutten på och hur snäll som helst. Men henne fick vi ju lära upp med travet, kvala och det iaf och hon hittade på alla möjliga små hyss. Världens bästa barnponny är hon, men ingen travstjärna.
Nu är hon dräktig med en fin gammal hingst, så nu hoppas jag att den avkomman ska bli travponny till småsyskonen sedan.

Men unghästar får man behålla, de är säljbara i fem-sexårsåldern. Det verkar var så det ser ut just nu, men vi får inte glömma att det är massor av barn födda 2006 och framåt, så fler som kommer att kunna pyssla med ponnyerna tror jag att det kommer att finnas snart!