För ca 3 veckor sen när jag och Linn (min lillasyster) skulle fodra, hände en riktigt märklig sak..  Jag gick in efter att ha gjort "mina uppgifter", och eftersom att "Bille" (Briljant av Sånna, varmblod) och Energy alltid kommer in en timme före dom andra hästarna, skulle Linn ta ut Bille i gången för att mocka en sista gång i boxen innan hon går in, precis som vi brukar, så vi får väck träcket dom gjort under den timmen. Jag hann precis gå in och byta kläder och så, så kom Linn inspringande och grät och skrek rakt ut; "BILLE HAR TAPPAT TUNGAN!" Det var bara jag, mamma och Linn hemma, och mamma är så löljlig vad det gäller sånt, så hon bad mig springa ut och kolla. När jag kom in i stallet var boxväggarna täckta av blod och Bille stod och bara hängde över boxdörren. Jag förstod ju redan då att detta var ju verkligen inte bra! Då kom mamma ut och sa att hon ringt Veronica (min storasyster) Vi ringde en hel del veterinärer, men ingen kunde komma. (Det var väl näst intill det värsta!) Till sist fick jag tag på Mia (som jag praktiserar/jobbar hos) och Stefan Carlsson. Dom körde direkt hit. Dom kollade på Bille och kunde absolut inte förstå hur detta kunnat hända! Dom hade aldrig sett något liknande. Stefan Carlsson har hållt på med travhästar i näst intill hela sitt liv, och Mia med. Hon har ju jobbat hos Per Lennartsson och varit i USA o.s.v. Men detta var verkligen något utöver det ovanliga. Stefan bad oss leta upp tungbiten. Jag hade sagt till mamma att jag trode att det var ca 8-10 cm somm var väck, men Mia och dom bara idiotförklarade mej, för så mycket kunde inte va väck! När Stefan väl hittade tungbiten i boxen, så mätte vi den. Den var exakt 10 cm! Jag var så chockad över det som hänt, så jag stod och skakade hela tiden! Linn var inne och grät och mamma var näst intill stum!  Vi hade hela tiden kontakt med veterinären som vi äntligen fått tag på, och hon sa att vi skulle ge Bille nytt vatten hela tiden och se om hon ville äta. Lyckligtvis ville hon det, men det var ju såklart så äckligt, obehagligt och inte precis gott för henne. Men hon försökte hela tiden! Stefan och Mia åkte och vi gick till slut in efter att ha gjort stallet klart. Vi ställde väckarklockan en gånga var (jag o mamma) för att gå ut o kolla henne och ge nytt vatten. Allt va lugnt. på morgonen bestämde vi att vi skulle ringa hit veterinären, trots att "veterinärsrådgivaren" trode att det skulle behövas. Men veterinären kom iaf och gav Bille smärtstillande så hon kunde gå ut. hon var sig själv hela tiden och hur pigg som helst. Helt ofattbart vilken smärta det måste varit! Veterinären, som jobbat som veterinär i minst 30 år, hade aldrig sett något liknande han heller. Det enda han kunde säga va; "Ja, då var man en erfarenhet rikare!" Han sa också att det hade varit värre om hon var en ko, då hade vi fått avliva henne direkt! Mia och Stefan förvanade ändå oss när dom var här när det hänt, att det fanns en stor risk att vi var tvugna att avliva henne. Nu när 3 veckor har gått har det läkt så fint! Hon har varit så pigg hela tiden och inga problem alls! Själva grejen att jag skriver och berättar om detta är mest för att det är en bra sak att veta vad som kan hända. Vi vet fortfarande inte HUR detta gått till, och kommer troligtvis aldrig få reda på heller! En tunglös häst som rids på Hackamore och en erfarenhet rikare, är vad man fått från detta!  / Sanna