Jag kan börja berätta hur min tävlingsponny är.
Colt har inte det riktiga tävlingshuvudet. Men är världens härligaste att hålla på med. Då han verkligen är social! vill ha all uppmärksamhet hela tiden! Lite naffsig men aldrig dum! Däremot är han en riktig jävel mot andra hästar! Högst i rang i ALLA lägen.

Har inte sett någon skillnad på mina, likadana om de så är träning eller tävling. Inga nerver här inte:P

Den absolut coolaste ponnyn jag vet är Petro, han är så fruktansvärt cool och lugn, blir inte upprörd för något. Han var ganska osocial i början som 3-och 4-åring, några pussar var det inte tal om! Han är ju kungen! Men han blev faktiskt riktigt gosig ju äldre han blev, var väl Ravelli som påverkade honom lite åt det hållet;)

ville är lite.. nyfiken o vaken, men väldigt cool för att plötsligt slå till att han hyperventilerar och är skitskraj för en grön soptunna som ser något misstänksam ut med gapande lock. Han lider dock av panik /panikångest och rädsla för nya hästar… det är riktigt synd om honom när det kommer en ny häst. Han blev skrämd på det förra stället av en riktig kossmärr… så nu har det drabbat hans psyke att vara jätte rädd för nya hästar.

I lopp är det inga problem med andra hästar då han är helfokus frammåt. jätte bra i starten då han är riktigt startsnabb :) 

Snoffsan som stod hos oss förut (edgars mamma om ni inte visste)… Coolare madam får man leta efter, inga nerver här heller. med rätt kusk hade hon ett löphuvud som få… men ville inte kusken, ville inte hon.

Vilka med "riktig löparskalle" har du haft i ditt stall, eller vilka refererar du till?

Pigall har riktig vinnarskalle! Han är kanon att hantera, träna och tävla!
Aldrig hetsig, dum eller något sånt. Däremot är inte pussar och kramar hans största passion men han är absolut social. Gnäggar alltid när man kommer osv..
Så han är en riktig kanon på alla sätt även om han har vinnarskalle!

#4 jag syfftade inte på nåon av mina hästar.

Vad menar du i så fall med:

"Jag har fått för mig att många av de här ponnyerna med riktig löparskalle är mycket "tråkigare" att hålla på med i stallet"

Mina ponnyer är då jäkla personligheter ;)

Shettisgrabben är då envis, tjurig men jääääättesnäll och helmysig! Han är en riktig kelgris och älskar att bli ompysslad. Han leker dock för det mesta kaxig (vägrar gå upp för nån backe, tänker iiiinte ta en vända till i skogen osv…), men när han går med russet på träning så släpper han inte förbi honom! Så han har vinnarskalle på träning också.

Russkillen är ganska mesig enligt min åsikt. Han blir lite ledsen om man säjer åt honom och så. Han är inte allt för social, ibland måste man jaga honom i hagen och han är inte den man kan stå och  krama i timmar (som min shettis är). Sur kan han vara också… På träningspassen är han lat! Han gör vad man ber honom, inte mer… På banan blir han då hingstig och superhet - inte att känna igen!

Så man kan säja att jag har två olika personligheter. Shettisen är en sån häst man älskar från första sekunden, russet har det tagit 1 och 1/2 år för mig att lära känna, och förstå. Båda två är då i alla fall mina bästisar, och jag älskar dom sjukt mycket.

#5 Vad kul att Pigall har ändrat sig.. när jag körde han som 5åring hade han ingen vinnarskalle direkt.. han kolla mest in de andra hästarna…

#9 Så du har kört honom? Kul!
Jaa, Pigalls vinnarskalle är väl ganska välkänd tror jag :)

Japp körde han hela året som 5åring.. men innan 5årsmästerskapet börja han hosta jätte mkt.. Så de blev tyvärr ingen jätte placering.. Tror han var 5a eller nått..

Pegasus har världens vinnarskalle hemma och på banan. Han är något hetsig av sej och väldigt lätt stressad .. Men han är hur snäll som hälst att hålla på med..

Min ponny är busig, hon kan hoppa rätt upp i luften på stallbacken:O Men hon e rätt snäll egentligen, och de kan hon verkligen visa:)

#7 Jag har nog hållt på med fler än bara mina egna? Och jag tänker inte nämna några namn.   
 Kände du dig träffad?
 Jag menar inte att det är så! Men dem mest tävlingsinriktade hästarna jag träffat, är inte av den sociala sorten. Det är mycket möjligt att det bara är en slump att just de jag träffat är så.   Och det är just därför jag startat tråden för att höra hur era ponnyer är?

Pondus är alltid pigg och glad, kan bli lite het och stressad vid tävling, han går aldrig foort på banan eller värms där eftersom han går så mkt bättre i lopp om han bara behöver vara på banan just vid själva loppet. inte speciallt pussig eller gosig! En hår grabb;)

varette är den coolare typen, hon är väldigt personlig, hon är jätte mysig att gosa med, och pussas med:P är grym på tävlingar, står och sover enda tills man tar tömmarna och kör ut, då blir hon en annan häst, halft galen:D laddar kanon bra på det viset, aldrig nervös eller stirrig! men pigg för det:D

Mira är väldigt social o ska vara med o gosa hela tiden. Om man lämnar henne på gången så får man genast höra att hon finns=P Är väldigt lugn och stabil när man kör, tävlingshuvudet börjar komma sakta men säkert, och farten med=P

Att ponnyer med riktig löpskalle skulle vara mer osociala kan väl stämma i vissa fall, än ponnyer som inte är så tävlingsinriktade, kanske är lite slöare och därmed gosigare.

Min Golf har ett ordentligt löphuvud och är ganska stressad av sig i temperamentet. När han är framför vagn/på stallgången vet han sin uppgift och är väldigt fokuserad och inte så social. Däremot är han otroligt social ute i hagen, i en avslappnad miljö. Där kan man gosa hur länge som helst!

Rosalie är ingen kelgris direkt. Gillar speciellt inte om att man tar för mycket på hennes huvud, varken hon eller Golf gör det.

Maracas är lugn och sansad innan tävling står och laddar i boxen både före och efter värmning sen i loppet är han pigg och glad. =)

Bakelsen är däremot hispig och måste se allt som händer när det är tävling, han kan inte ha för många personer omkring sig när man ska sela på m.m

Tösen är väldigt lugn o cool. Hon hetsar inte upp seej men har löparskalle.
Men jag har oxå hört att dem bästa är konstiga att hålla på med, men det är nog mer varmbloden.

Svartkrut, är väldigt svår att köra, hänger på töm i loppen och hemma väldigt stark och krånglar en del. Lagom pigg. Men personligheten bara älskar jag! Trots att han ör hingst, (vikket han inte fattar riktigt) så är han coollugn när man tränar med andra hästar.

Icent är galen!  För het, ligger på och stryper sej själv. Jättefeg och är rädd för typ allt. Han kan inte stå still.  Bara problem!  Men duktig på banan, men man kan inte sakta ner honom, då galopperar han. =/ Personligeheten är som Svartkruts. Fast mer nonchalant mot alla andra än mej! =D

ehh jaaa…mimmis temperament är ju inte för stabilt..:P idag när jag red han tillexempel, så var han tokig rent ut sagt.. han är uppe i dt blå å hoppar på sina moln medans jag försöker att fåm han å sluta studsa på sndden över hela vägen. och inte nog med dt..han drar ju fan armana ur led på mej… mimmi äääälskar att galoppera och det är lika kul även om man bara står på ett ställe. och ja blir så trött på han så imorron är dt ett annat bett som gäller för att jag är trött på att behöva linda tyglarna runt handlederna..

Equuleus har en enorm personlighet. Hemma i stallet vill han mest av allt vara ifred(jag och han i stallet), helst ska allt gå ganska snabbt när man gör i ordning han för träning, vill komma ut och träna det han tycker mest om. och det ska gå så fort som möjligt när vi tränar, han älskar att springa. Inte så mycket gos för hans del, någon puss nu och då tycker han räcker.

På tävlingar är han väldigt lugn och trevlig, kopplar av på ett annat sätt. Älskar att få komma ut på olika banor och kolla in en massa andra hästar. Bästa han vet är när vi sover över på östersunds travet(bubbeltravet i juli).

Cato är nervös hemma, gillar inte att stå på gången för länge. Sen när man kör är han jättesöt. springer så käckt på och han blir aldrig så pigg så att man måste sätta han på röven. På tävling är han go, väldigt vaken och alert ska titta på allt och alla. i löpen är han go att köra, hoppar så fot nån kör förbi och smackar. Han älskar att pussas, fast bara med mig :)

Dockie är helt cool oas vad hon gör. hemma är hon lite enformig, oerhört snäll och på tävling vet hon precis vad som gäller, men världens snällaste ponny. Uscha på pussar, men gärna en morot säger hon.

Kantarell är lugn och fin i stallet, när man är ute på tur vet man aldrig vad hon ska hitta på. detta har dock blivit bättre nu. På tävling gäller det att man själv vet amn man vill, för där kan bli lite dum.. hon kan inte skritta runt i def, voletn i 10 min utan måste komma in precis när man kör ut..

#19 Tror att detta är en vanligt förekommande missuppfattning.

Min erfarenhet är att en trygg och harmonisk häst oxå är den som ger mest. Rosse är ett typexempel på den teorin. Lugn och en perfekt nybörjar ponny, gör aldrig några dummheter. Men när det är dax för tävling, då jvl viker han inte ner sig….

Däremot är han lite egen på andra vis, och en stark "personlighet". Men att bra tävlingshästar skall vara knäppa att hålla på med är inget jag skriver under på….

Hemma: Hon är lugn men ändå inte.. Ibland kan hon ju få några rejäla tokryck och så…

Tävling: Är pigg och vaken kollar på allt!! och då man går med henne runt stallbacken så travar hon ibland brevid en och vill alltid visa att hon är Störst, Vackrast och bäst :)
Och då man ska sela på hon så Dampar hon och bara står och reser sig och är allmänt Cp i huvet hahha :)

Jag tror inte direkt man kan säga hur någon speciell "storts" häst är, eftersom alla, som vi vet, är olika :)

Rasken var helt okej på tävlingsdagarna, men han laddade på ett helt annat sätt an någon av mina andra, livsfarligt att låta honom vara lös i boxen efetr värmning då han ställde sig i ett hörn och laddade själv, helt trippad när man skulle köra löp…. Tur att Åsa kommit på det innan.

Annju är lugn som en filbunke, sover nästan hela tiden innan löp.

Julia ska bli intressant att se, hon är lugn hemma men på banan blir hon lite hypad så vi får väl se hur det blir en tävlingsdag.

Trofé, ingen aning, lugn hemma och jag förutsätter att vi kommer så pass bra överens tills säsongen så det inte blir några problem…

Ejra är Ejra, vissa dagar agerar hon tävlinghäst och sköter sih utmärkt för att nästa dag knappt kunna stå på gången utan att tjafs, en utmaning.

Men givetvis kan deras humör skifta från gång till gång precis som mitt kan innan en träningstur eller löp….Men det är ju en utmaning bara det!

Thyra är en cooling. Antingen så är hon jätte otålig och kan inte stå still eller så sover hon. Hon är liv rädd för stenar, kor och får. idag fick jag leda henne förbi en sten annars har hon skenat därifrån med eller utan mig bakom. Hon springer i sin egen takt, det kan vara jätte fort eller jätte sakta spelar ingen roll vad jag gör. Men hon gillar inte att stå stilla.

På¨tävling är hon halvgalen. Säger bara att jag är glad att jag har slaggjord. Hon gillar att träffa hästar men är underlägsen i hagen, alla är dumma mot snälla Tyhra som älskar att pussas med mig!

melker är osocial i stallet, är inte så mkt för att stå och gossa direkt, å så vill han fort ut när man selar å står gärna inte still..
och han har ju vinnarskalle och är het, tror hästar som e vältränade å heta blir lite mer ivriga i stallet och kannske inte vill stå och bli borstad i 1 timme, som Zelda hon kan man borsta å gossa med hur länge man vill..
i ett stall här har dom kallblod och när dom e topptrimmade är dom inte direkt kul att leda mm..
då får man passa sig, de är väl ju vältranaade dom blir ju hetare blir dom ju också..

i stallet är mimmi väärldens underbaraste man kan tänka sej..förutom när dt gäller att sko men annars så..:P

#24 Jag mena dom allra bästa förstår du, typ Conny Nobell.

Det är lite olika me Effi hänger lite på vädret är det varmt så rör hon sig hälst inte men ca 20 grader o jätte lite bråst så kan hon springa. Hon kan va helt hopplös på värmningen men i loppet ger hon oftast allt. Hemma är hon lite trög. Som sakt vädret o om nån kör för o hon får ligga i rygg så vill hon  bara springa om:S

Haha, Conny Nobell e tydligen en SUR häst X)

#33 Mmm… det var det jag tänkte på.

#31 Wei en häst. Victory Tilly lär ha varit som en "helt vanlig" valack, något bortskämd bara. Man kan ju dra hur många exempel som helst på vardera sida, finns snälla topphästar och besvärliga. Det finns snälla "vanliga" hästar och det finns besvärliga.

Hults Plexus - jättesnäll kille som ALLTID kommer fram i hagen o är nyfiken, kollar om man han ngt som kan ätas upp :P jättesnäll, men väldans enivs!! Kämparglöden har ju dock inte kommit ännu,, men det kommer nog! :)

Vetaprinsen -  (äger inte längre) ganska sur ponny, men om han ville var han jättesnäll! men när det gällde mat, då skulle han skrämmas riktigt! han kämpade i princip alltid!

Att köra är båda lugna och inte rädda för nåt! Bara om det är ngt jättekonstigt! ;)

#30 Det märks att dom är bröder .. Pegge är också väldigt knepig att sko , står mest på bakbena .

#35 Jo, det är förstås sant.

Oftas är det deras personliga egenskaper man fäster sig vid..

#39 håller med dig!! :)

#19 det stämmer på vissa.. hehe.. om nån vet vem Bertuzzi är? så han var helt sinnessjukt galen hemma Och på travbanan..

"Harry Är hur lugn som hellst, hans hagkompis (som är busig) försöker få fart på honnom, och visst, det lyckas ibland då ;) Han är totalt orädd och skiter i det mesta.. han gillar att bli "ompysslad. Men inte när man selar så.. han drar alltid ut magen från början, sen står han å surar tills man går iväg.. :P Men annars är han Bra! ;)

#41 Neej, vem är Bertuzzì???? :P:P:P:D:D

Piggan blir skit arg när hon är toppform

#42 Dom som håller på med stort trav eller är intresserad vet!

Jonna , han skämtade nog :P

Jag jobbar mycket med horsemanship och mitt mål är att alla hästar jag jobbar med ska vara lätta att hantera, de ska vara lyhörda och även söka kontakt och tillit till människor.

Den häst jag har som har värst löparskalle är Valter. Han är väääldigt social! Han var felhanterad när jag fick honom och har jobbat otroligt mycket med hans tillit, som var i princip obefintlig. Nu är han nästan överdrivet social. Han vill inte vara ensam och han har hela tiden koll på vart matte eller husse är.

Allamina hästar är jättesnälla att jobba med och är otroligt sociala. Vi har alla våra i flock och när man hälsar på i hagen så vill alla vara med. Urmysiga! De blir alltid lika glada när det är deras tur att få komma in i stallet och göra något skoj.

Crossen är en riktig gangster, så han är aldrig 100% snäll, han är brötig både hemma och på tävling. Han har ganska bra löphuvud, men han är verkligen inte tråkig att hantera, det händer saker runt honom hela tiden. Han är våldigt osocial, han har alltid hatat pussar men han börjar bli keligare nu, ibland kan han kela som bara den och slicka på min hand och så. men han är i allmänhet osocial.

#44 Jonna, självklart skämtade jag! :P JAg håller både på med stortrav (Inte mycke men ändå) och jag är väldigt intresserd. :-D

#42 heh..  The horse on the picture.. ;) haha vet att du vet.. de haru ju redan sagt men äsh, svarar endå ;)