
Varför slutar kuskar?
Tycker att väldigt många kuskar har försvunnit från ponnytravet på senaste. Många börjar med stortrav, en del försvinner helt. Är väl kanske egentligen ingen skillnad mot tidigare år, men kan vara värt att disskutera ändå.
Blir lite ledsen av att läsa Springspår (heter den så?) som kommer hem i brevlådan. Först och främst känns det som att dom gör lite narr av ponnytravet på något vis. I repotagen om unga kuskar som börjat med stortrav bemödar de sig inte ens att skriva ut vilka ponnyer de tävlat under ponnykarriären, vilket en annan tycker är mer intressant att läsa om än om just stortrav.
Sedan att de ger en sådan glamourös bild av att jobba med travhästar. Att jobba som hästskötare är en riktig skitbranch. Man sliter 6-7 dagar i veckan och utöver det massor med obetald övertid, för en pisslön. Att ha ett liv vid sidan om är svårt, och branchen överlever på att ungdomar med stort hästintresse ställer upp. Skulle detta förekomma inom någon annan branch i samhället, tänk vilket ramaskri det skulle bli då.
Varför jag fortfarande är så intresserad av ponnytravet är att jag främst älskar russet som ras. Det är en häst som är billig i drift i och med att den är så pass frisk och hållbar, jag har min egen på lösdrift vilket gör att jag kan ha ett liv med högskolestudier och vänner vid sidan av mitt intresse. Har jag inte tid att träna några dagar spelar det inte så stor roll, ponnytravet är inte blodigt allvar. Och det är just detta som gör att jag vill fortsätta, är inte det minsta sugen på att gå över på stortrav. Men man känner ändå någon slags press, till exempel när man läser Springspår, att man borde sluta innan man fyller 18.
Hur känner ni andra "gamlingar"? Och vad tycker ni andra?

Jag håller med om att det är synd att de inte lyfter upp ponnytravet mer i springspår (unga travet?). Men i o f s så kanske de har valt att skriva mer om ungdomar som börjar med stora hästar, att det är ett medvetet val - jag vet inte.
Jag är 21 år gammal och har hållt på med ponnytrav sedan jag var 12 år, och för mig betyder ponnytravet jättemycket! Jag valde att börja plugga på distans när jag började på högskolan, för att jag ville fortsätta med mina ponnyer.
Nu har jag ändå inte kunnat tävlat på 2 år - och inte med anledning för att jag har skaffat storhäst, utan för att jag har haft otur med mina två russ, krångligheter o skador.
Herregud vad jag längtar och saknar att tävla ponnytrav! Även jag har hört "ska du inte lägga av med ponnyerna" av "storhästfolk" (då vi även har stora). Men nej det vill jag inte. Jag lägger ner precis lika mycket tid varenda dag med träning, skötsel, massage, fodring, in/utsläpp osv. osv. som med en storhäst - så för mig är det ingen skillnad. Jag älskar fortfarande ponnytrav.
Jag är 21 år nu och har ingen alls tanke på att lägga av med ponnysarna.. Däremot får jag jämt höra att "du är ju så "gammal" bör inte du hålla på med stortravet?" osv.. Inte alls kul! Jag gillar ponnytravet för att det inte är på blodigaste allvar och för att russet är en helt fantastik ras..

Jag fyller 35 år i sommar och tränar fortfarande russ! :) Mest pga rasen och att jag hållit på sedan -89! Stortravet är inget för mig…
Jag fyller 24år i sommar och kör mitt näst sista ponnyår i år.
Jag hade gärna fortsatt köra ponny även efter 25års ålder.
Jag kör min sista shettis säsong iår och sen lägger jag av med hästar helt och säljer/lånar ut hästarna.
Gör det för att jag har fått ta så jävla mycket skit hela tiden jag har hållt på med hästar då det inte är det "normala" att en kille har hästar och dessutom fått höra ett och annat från både "häst-människor" och "vanliga" människor.. Känns inte värt att slita och lägga ner energi när man sedan får ta skit.
Även för att det inte fungerar med skiljda föräldrar som jag dessutom är beroende av och de har inte tiden som krävs för att ha två shettisar. Dessutom hinner jag knappt med det då jag har massor i skolan. Och sen på grund utav allt detta har jag även tappat lite intresse, fast det kommer tillbaka nu så smått :)
Simon Lindbäck
SimonLindback.se

Ponnytravet är inte vad det en gång var, har blivit så mkt krångel nu tycker jag.
Har tävlat sedan -98 och hade uppehåll på 2år (från tävling endast, då ja fortfarande lärde ut till mina elever och tränade hemma) endå lärade jag köra licenslopp minst 2 eller vad det var för att få tillbaka min licens..
Mer kostnader helt enkelt.
Fast största anledningen till att jag lägger ner det nu är för att de alltid kommer motgångar med min ponny, så vi slutade på topp helt enkelt.
Ridningen lockar mer så jag sattsar på det istället :)
Meeen jag har haft en jäkla massa roliga minnen och stunder inom ponnytravet, helt klart! :D
Så valde nu tidgare i år, eller ja gansak nyss, att det är slut kört för mig.
fast ponnyerna kommer man väl inte undan, har ett helt gäng nu ;) och minstingen ska väl ut på banan om några år med systersonen (om intresset finns, svårt att se hos en 1,5åring. Verkar lovande just nu iaf! haha)
Fyller 20 i år och började köra själv 2007. Fick dock följa med trådskaparen flera år tidigare och agera hästskötare och jisses vilken skillnad det är på sporten nu jämfört med för 10 år sedan. Då fick man hålla tummarna att man kom med i lopp, inte av samma anledning som i dagens läge, att det är tunt med hästar och aktiva, nej då var det nästan för mycket hästar istället. Ett exempel är ju hur Elitloppshelgen har utvecklats. 30.000 pers. På läktarna man skulle kunna visa upp ponnytravet för, istället plockar man bort ett elitrace, flyttar shettisarnas lopp till lördagen och russen får starta innan solen knappt gått upp… Men tid finns det att lägga in ett "uppkörningslopp" för Wångens sistaårselever. Nej gör om och gör rätt. Jag kan inte tänka mig ett liv utan ponnytravet och mina russin, så jag kommer fortsätta, så länge jag bara kan!
Jag tog studenten o flyttade hemifrån. Började jobba som konditor så tyvär räckte inte tiden till för min del, att sitta o träna häst ute i skogen. Jag jobbar i regel varje lördag o det hade aldrig gått med travtävlingarna på Visby men min häst tävlar ännu i regi av min syster o jag har sysslat med annonsering av russ & shettisar i flera år nu så att det känns ändå som att jag bidragit en hel del till att många russ kommit ut till travet. Dock har det varit svårare med ostartade shettisar.
Jag är bara 16 men jag kan hålla med om att det blivit mindre lopp. Jag tänkte att detta blir mitt sista år som ponnykusk då jag har F licens numera och känner att det är dags att gå vidare.
7# Jag håller med dig om att Wången grejen kansk einte är den bästa idén(även om jag hoppas få köra den) Men jag ser inga problem att man tävlar kl9 då är det massor med folk där ändå. Folk sover ju utanför för att få bra platser.
Jesper Björling
#9 nej jag överdrev en aning, men det finns ju exempelvis massor av tid för ett ponnylöp mellan lopp 1 och 2. Russen går ju för sjutton nästan lika fort som kallbloden! Sen att dom kanske kunde uppmärksamma det genom att sända loppet i tv, eftersom hela världens alla tv-team endå är på plats.. Men det är väl önsketänkande från min sida.
Det satt långt inne för mej att sluta.. men största anledningen för mej var att det kändes som jag hade uppnått det jag ville uppnå. Sen kände jag mej "gammal" när jag körde lopp mot dom som var 12-14 år..
Men russen kommer nog alltid hänga med mej, håller ju på med lite avel nu i stället, å det är också super kul!
Älskar ponnytravet på alla vis, men det är inte alls likadant nu som för 10 år sen.. Mkt har blivit sämre enligt mej!
Men jag håller alla tummar jag kan för att ponnytravet ska bli mer populärt igen! :)

#10 Tycker som du att de skulle ligga mellan något lopp eller varför inte bara precis innan första loppet för dagen ?
Tycker som så att är det insprängt lopp så ska de väl inte ligga flera timmar före för då är de inte insprängt tycker jag. Vill de inte ha det i mellan lopp lägg det precis före första loppet för dagen
Man behöver alls inte lägga av med ponnytrav för att man slutar köra…..både Maggan Thienemann och jag själv är skolexemplen. Har båda under många år, Maggan mer än jag, ägnat mycket tid åt ponnytravet och är fortfarande uppfödare. Det är så jättekul att följa sina uppfödningar, nästan lika kul som att tävla själv! Russ är också en underbar ras att hålla på med…..Alltså, för att man slutar att köra så kan man hålla på med ponnytrav ändå om man har möjlighet!

Jag är ju en sådan där konstig prick som började med russ när jag var ganska gammal. Har altså aldrig kört ponnytrav själv. Nu när alla barn har flyttat hemmifrån så fortsätter jag att träna mina ponnyer och så får jag leja kuskar. Ännu så länge är det yngsta dottern som kör mest då hon bara bor 5 mil från mig.
Lite för att svara på frågan i #0 om anledningen till att man slutar. Av mina fyra barn är det en som fortfarande kör ponnytrav regelbundet.
Anledningen till att mina barn slutat är lite olika. En har gått över till stora hästar och känner inte att hon hinner med både och, men å andra sidan är hon 24 så hon skulle inte ha så många säsonger kvar. Behöver jag en kusk ställer hon dock givetvis upp.
Näst äldsta dottern(22 i år) har flyttat till München pga dans studier, men hon ser till att köra några lopp varje sommar när hon är hemma för att hålla licensen levande.
Yngsta dottern(19 i år) kör men då hon inte bor hemma blir det ingen träning för hennes del.
Grabben (som är yngst, 15 år) spelar fotboll i div 5 så hästar hinner han inte med samtidigt som skolan utan fotbollen kommer först.
Så även i en familj med russtokig pappa så finns det väldigt olika anledningar till att man slutar köra ponnytrav regelbundet.
Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus
Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!
Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

Jag flyttade till Norge och därför kör inte jag så mycket (inget alls denna säsongen). Min tävlingshäst är utlånad till tävling och av de andra två så är en under inkörning (mamma kör in) och den andra är pensionär pga fång.
Jag flyttade för att jag ville göra något nytt, att bo på en ö är alla gånger inte så kul. Så jag bestämde mig för att göra något annat och flyttade till Norge för att jobba en stund. Dock har jag blivit kvar, något som inte var planerat, och har börjar plugga här.
Skulle gärna tagit med mina hästar hit om det inte var för det att man inte får tävla ponnytrav här när man är 24..
Jag började tävla när jag var 12 och efter dess var jag fast! Tycker dock inte att det blivit så mycket krångligare som alla säger, MEN att det måste satsas mer på rekrytering och annonsering för ponnytravet håller jag verkligen med om!
#13 Lite svårt att fylla loppen om vi inte har några kuskar. Hur kul det än är att följa sina avkommor på tävlingsarenorna så måste det ändå finnas kuskar i tävlingsbar ålder, eller hur?

jag blir 21 i år, jag började ta min ponnylicens 2001 och körde mitt första lopp 2003. om jag ska vara ärlig har jag varit på väg att sluta många gånger. Jag har haft väldigt mycket motgångar och fått börja om varje säsong sen -07. fått avliva 3 hästar pga olika sjukdomar (cushings, hjärntumör och benbrott, sen har jag varit allvarligt sjuk och det ena med det tredje.
Men jag håller med tidigare inlägg, det är många som är på en att man ska börja köra stortrav. men jAG VILL INTE.. än iaf. Russen har för stor charm för det. Nu håller jag på att försöka få min sambos kusinbarn att börja köra lite så hon får ta över tömmarna när jag blir för gammal.
Jag jobbar som lastbils chaffis inom inrikes fjärr och jobbar lite konstiga tider (tex 01.30 - 11.00) så blir det tungt att dra runt det själv om man ska ha stor travare.
Jag kommer köra ponnytrav så länge jag får, och jag skiter i om folk tycker jag är gammal. Men jag har också varit 12 år och körde mina första russlopp mot 20-25 åringar.

Jag tror att de som säljer ponnytravare har ett stort ansvar till sporten. Har man en häst som har gjort sitt på banan så ska en sådan häst inte säljas till en ny kusk. Man måste sluta vara rädd för att sälja hästar till ridning. Tror man tappar mycket kuskar på att de just köper "fel" hästar som inte har något höjdardriv eller kapacitet för att sänka sig mer, då tappar nog många gnistan efter ett tag.

#18 Problemet är nog inte att man är rädd för att sälja till ridning, bruks eller klassisk körning, utan att efterfrågan där är minnimal……
Jag har ett russ som har supertallang för brukskörning men inte har "skallen" för ponnytrav, men trots att jag känner flera i "bruks branchen" så är det väldigt svårt att hitta någon som vill köpa henne……
Jerker Klang,
medarbetare på ponnytrav ifokus
Gemenskap, glädje och fart - ponnytrav såklart!
Stuteri Isil, Sagolika Gotlandsruss

#19, har andra erfarenheter. Står det att hästen är inriden så ökar intresset markant. Brukar inte vara speciellt svårsålt.

Jag började med ponnytrav när jag var 12 år och tävlade ända tills jag blev 25 år. Där i mellan provade jag även på att ha storhäst hemma samtidigt som mina små medans jag jobbade i travstall. Men det blev helt enkelt för mycket av det goda för min del. Även om det är kul med en stor häst, så kräver det mera av mig som person. Jag bor långt ute på landet och har endast grusvägar att träna på. Mitt varmblod höll inte för dessa vägar, och att sitta och åka in till banan ngr gånger i veckan pallar inte min ekonomi för. Det blev alleldes för mycket allvar och för mycket påtryckningar från höger o vänster om hur jag skulle träna storhästen osv. Det blev inte kul längre.
När min sista ponny gick i pension och stoet var dräktig och unghästen såld så och en helhög med massa skitsnack och intriger bland folk så orkade jag inte hålla på längre. Jag ville inte se en häst längre, ännu mindre se en travbana. Det var skit tråkigt och tungt.
Nu ett år senare har glöden kommit tillbaka, tackvare underbara kompisar som pushar och stöttar. Så jag har faktiskt gått o köpt mig en ny ponny. Fast jag blir 29 år gammal i sommar. För att det helt enkelt är kul med ponnytrav : )
Så mitt svar till trådskaparen (som tog en stund att komma fram till) är: Att jag tror kuskar slutar att köra ponnytrav för att det inte är kul längre. Allt har blivit så mycket tuffare nu, än vad det var förr. Det är mera elittänk nu än vad det var förr. Och att det känns som att det är mindre sammanhållning bland folk ute på banorna?
Jag hävdar att vi "ponntrav pensionärer" behövs för att ponnytravet ska kunna fortsätta. Både inom aveln och träning….
# 16 ….och funktionärer……
Jag är 22 år och har tävlat i ponnytrav sedan jag var 10 år. Då var det som alla tidigare nämnt mkt mkt fler ponnysar som hölls igång och tävlade, mina lopp med min shettis var alltid fulla!
Jag tycker fortfarande att det är kul med ponnytravet, men inte lika kul. Det är nog inte det att ponnytravet har förändrats som är anledningen till det, utan för min del är det så att jag tycker stortravet är roligare. Har jobbat som hästskötare -09 innan jag började plugga, och har åkt tillbaka till samma tränare och sommarjobbat varje sommar. Håller med om att det är ett slitjobb och jag skulle inte vilja jobba med det år efter år. Men samtidigt är det en underbar miljö! Nu jobbar jag åt en annan tränare varannan helg.
Nu har vi bla en 2åring som jag ser som min framtid och som jag verkligen brinner för att jobba med! Jag tycker det är roligare att köra och träna storhäst än ponny! Så jag kanske inte heller håller på nästa år…

Jag började köra ponnytrav sent, tror jag har kört 4-5 säsonger med Polenta? Hela våran tid tillsammans har vi haft otroligt mkt motgångar, först nu de 2 sista säsongerna har polettn trillat ned och vi har haft kanonsäsonger. Däremot svalnade mitt intresse något för ponnyer och jag fick äntligen chansen att köpa min drömhäst vilket jag gjorde.
Polenta är 16 år i år, jag kände att hon inte behövde prestera mer på banan och valde därför att ta föl på henne i stället. Jag har inte kört ponnytrav så länge men jag har varit med en hel del innan jag tog licens och det var så mkt bättre på den tiden ..
Polenta är idag i väntans tider och pensionär hos mig och jag tävlar istället med mitt varmblod. Har jobbat som hästskötare and no more ..
Jag tror att många slutar för att allt blir dyrare och dyrare. inte bara i ponnytravet man märker det här. stortravet har ju även dom problem att hålla kvar sina aktiva. det är ju lika i andra sporter med. tror många har ett mera pressat och stressat liv så det finns helt enkelt inte plats för hästar på heltid.
~ Anneli ~
Sajtvärd för: adopterade.ifokus
Jag slutade tävla ponnytrav förra året, då jag tog studenten och kände att det var dags att komma iväg från hålan där jag är uppvuxen. Jag for iväg ett tag men kom tillbaka, och jag lär åka snart igen. Lite mer stabil nu är jag, men man måste ju pröva saker!
Jag kommer aldrig att jobba med hästar, även fast jag älskar hästar. I framtiden - det vill säga när jag är utbildad, har ett bra jobb och familj - ser jag mig själv att bo på en gård, med en liten travrörelse och ett jobb på sidan om. Det är alltså inte det att jag inte älskar hästar och trav, utan snarare grejen att det finns annat som tar saker och ting i livet.
Jag skulle inte kunna kombinera att ha tävlingshäst och plugga till exempel. Nu dröjer det några år innan jag börja plugga, men det jag vill plugga finns inte i Boden. Jag måste flytta och där blir det förbannat dyrt att ha häst.
Nu har jag en unghäst, för jag tycker det är otroligt spännande och kul att jobba med det. Min förhoppning är att han ska bli en riktigt fin häst, sen om jag tävlar honom eller inte vet jag inte, det får jag känna av då. Jag kände sista tiden jag körde, att jag helt enkelt blivit för gammal, att det inte var lika kul att tävla längre. Träna och pyssla med hästar älskar jag, och jag är en tävlingsmänniska, men jag ser inte samma behov av att sitta i vagnen själv. Men som sagt, min unghäst som jag har nu ska köras in och uppfostras, vilket jag ser som en otroligt rolig utmaning. Själva tävlingsbiten lockar bara inte mer.
Det blev dessutom för dyrt att tävla, när man bor där jag gör. Jag hade en jättefin tävlingshäst som verkligen kan gå huuuuur långt som helst, jag är tämligen säker på att han en dag kommer tillhöra den absoluta eliten. Och här uppe, kan man inte ha en sån häst. Det blir för dyrt. Mina föräldrar och morföräldrar har ställt upp för mig till 150% under åren jag haft häst, och om jag ska ha häst nu när jag är självförsörjande då ska jag kunna betala det själv också!
Alltså en summering: Det finns mer saker som lockar, man "växer upp" och lämnar lite det som varit ungdomen bakom. Jag har inte haft möjlighet att komma iväg och plugga, jobba, och haft min tävlingsponny kvar helt enkelt. Livet är grymt ibland. Men så är det. Jag är i alla fall jättenöjd nu med att ha en unghäst, det känns alldeles lagom. Och framför allt är jag världens största fan till världens finaste ponnytravare!